Hur ska man göra?
jag funderar mkt på saker o ting.
Bland det viktigaste man har i livet är vänskap men hur mkt ska vänskapen
tåla.
Kärlek är oxå väldigt viktig men som man ofta säger..
kärleken kan komma o gå men vänskapen den består
Hur ska man då göra när den vänskap man trodde man hade inte består
jag brukar ofta säga att jag ska skita i saker o ting.. men jag tror ofta det är en fasad
för att man ej ska såra sig själv för mkt
Jag avskyr att vara osams med ngn
Men som läget är nu så kan jag ej göra så mkt jag har har oxå en viss stolhet
ja ja ja.. man ska ibland svälja stoltheten.. men näääää inte nu
för det har gått för långt
Jag har vänner som jag kan lita på o som jag vet vart jag har... iofs.. trodde jag
ju det i detta fall oxå..
Fasiken.. man ska väl bara lita på sig själv..
Nog om det
Nu är det dags att krypa ner i en nybäddad säng..
Danne... Jag älskar dig väldigt väldigt mkt
Stefan.. Krya på dig min kära vän
Lovely... Har du gjort ngn ny plan.. Hälsa Emma
Josse... vi ses ngn dag
AKO... jag är orolig.. vad händer m dig..
Alla vänner där ute
Var rädda om er
Massor m Kramar
H
Underbara goa Hulda!
Dina ord berör, behöver därför skriva några rader.
Dina känslor är minst sagt berättigade, det är svårt att ta till sig när en annan människa man haft ett starkt band till inte lever upp till förväntningarna hur en sann och god vän skall vara och bete sig. Självfallet är vi alla född med fel och brister, men gör man ett fel så ber man om ursäkt eller säger förlåt från hjärtat och lär sig då varandras olikheter. Men att inte göra det är ett tecken på en brist, ett trauma eller obearbetade känslor, för alla vet vi att det många gånger kan vara obekvämt att "känna". Det som sker då är att egoisten inom en blir starkare och den naturliga empatin avtar.
Människor som jag för några år sedan trodde att jag alltid kommer att ha vid min sida livet ut, har jag inte alls någon kontakt med idag. Varför? För jag vågar prata om känslor jag vågar ta tag i de obekväma frågorna. Och självklart är det fruktansvärt obekvämt för en människa som inte är 100% ärlig mot sig själv. Jag vill påstå att du har en tentakel (litterär tentakel, inte en fysisk för det har Danne); förmågan att snabbt känna om en person är ärlig mot sig själv eller inte. Man vill så gärna tro det bästa om sin omgivning trots att man innerst inne vet vad som kan eller kommer att ske.
Hulda, återigen jag är så glad att jag fått äran att lära känna dig, och är så glad att du och Danne funnit varandra!
Kram
S